Hur djup är Östersjön? Fakta om djup och djupaste plats

Det är lätt att stirra ut över Östersjöns blanka yta och undra vad som döljer sig under. Svaret är mer komplext än man kan tro – Östersjön är ett av världens grundaste innanhav med ett medeldjup på bara 55 meter enligt Itameri.fi (finländsk myndighetsportal), samtidigt som det finns djupa hål som når hela 459 meter vid Landsortsdjupet. Här får du en tydlig genomgång av Östersjöns djup, dess variationer och vad det betyder för livet i havet.

Yta: 413 000 km² ·
Medeldjup: 54–55 m ·
Största djup: 459 m ·
Djupaste plats: Landsortsdjupet

Sju nyckeltal sammanfattar Östersjöns djupförhållanden – en tydlig bild av ett grundare innanhav med få riktigt djupa punkter.

Vad är det djupaste stället i Östersjön?

Landsortsdjupet – Östersjöns djupaste punkt

• Landsortsdjupet: 459 meter (Itameri.fi (finländsk myndighetsportal))
• Beläget söder om Stockholm i Gotlandsbassängen (Wikipedia (öppen encyklopedi))

Landsortsdjupet är inte bara det djupaste stället i Östersjön – det är också en av de få platser där djupet överstiger 400 meter. Enligt Itameri.fi ligger denna djuphåla i de norra delarna av västra Gotlandsbassängen, långt från de grundare södra områdena. Djupet här är mer än åtta gånger medeldjupet, vilket gör det till en geologisk motsats till de stora grunda sunden.

Implikationen: Landsortsdjupet fungerar som en fälla för syrefattigt vatten och påverkar den vertikala vattencirkulationen i Egentliga Östersjön.

Andra djupområden: Gotlandsdjupet och Landsortdjupet

• Gotlandsdjupet: 259 meter (Wikipedia (öppen encyklopedi))
• Även nordöstra Gotlandsbassängen når djup över 200 meter

Gotlandsdjupet är ett annat markerat djuphål i Östersjön, beläget nordost om Gotland. Dess 259 meter gör det till ett av de djupare områdena, även om det ligger långt efter Landsortsdjupet. Tillsammans bildar dessa djuphålor ett mönster där de största djupen finns i de centrala och norra bassängerna, medan södra Östersjön är betydligt grundare.

Mönstret: De djupaste punkterna ligger i områden med svag vattenomsättning, vilket ofta leder till syrebrist i bottenvattnet.

Hur djupt är Ålands hav?

Ålands hav som en del av Östersjön

• Djupaste del: omkring 300 meter (Wikipedia (öppen encyklopedi))
• Medeldjup: cirka 55 meter (Itameri.fi (finländsk myndighetsportal))

Ålands hav förbinder Bottniska viken med Egentliga Östersjön och är ett av de djupare partierna med en maxpunkt på ungefär 300 meter. Dess medeldjup ligger i linje med Östersjöns genomsnitt, men förekomsten av djupa rännor gör vattenutbytet mellan bassängerna mer komplicerat. Enligt Itameri.fi är Öresund bara 7–8 meter djupt, vilket skapar en dramatisk kontrast till Ålands havs djupare zoner.

Vad detta innebär: Ålands havs djup underlättar inflöde av saltare vatten från väster, vilket påverkar salthalten i Bottniska viken.

Hur höga vågor kan det bli på Östersjön?

Extrema vågor enligt SMHI

• Max våghöjd: upp till 10 meter under stormar (SMHI (svensk vädermyndighet))
• Högsta uppmätta: specifika mätredskap har registrerat nivåer över 10 meter

Enligt SMHI kan Östersjön under kraftiga höststormar få vågor på upp till 10 meter. Det är jämförbart med vågor i Nordsjön, trots Östersjöns betydligt mindre yta. SMHI rapporterar att extrema vågor oftast uppstår i Egentliga Östersjön och Södra Kvarken, där vinden har långa sträckor att bygga upp vågorna.

Konsekvensen: För sjöfarten är detta en påminnelse om att Östersjön trots sitt ringa djup kan vara ett utmanande hav under vintern.

Finns det hajar eller valar i Östersjön?

Hajar i Östersjön

• Inga permanenta hajpopulationer (Naturskyddsföreningen (svensk miljöorganisation))
• Enstaka observationer av mindre hajarter har rapporterats

Det finns inga etablerade hajbestånd i Östersjön. Den låga salthalten – bara 7 promille enligt Itameri.fi – gör att de flesta hajarter inte kan överleva. Naturskyddsföreningen påpekar att tillfälliga gäster som pigghaj ibland vandrar in via Öresund, men de stannar sällan länge.

Valar i Östersjön

• Inga permanenta valpopulationer (Naturskyddsföreningen (svensk miljöorganisation))
• Vikare och tumlare förekommer men är inte valar i egentlig mening

Samma begränsning gäller för valar – de stora valarterna kräver saltare vatten och större djup än vad Östersjön kan erbjuda. Tumlaren, en liten tandval, har observerats i södra Östersjön, men populationen är mycket liten.

Poängen: Östersjöns bräckta vatten och grunda djup sätter tydliga gränser för vilka marina däggdjur som kan leva där permanent.

Vilket land äger Östersjön?

Östersjöns juridiska status

• Internationellt hav – inget land äger det (Wikipedia (Havsrättskonventionen))
• Territorialvatten och ekonomiska zoner regleras av FN:s havsrättskonvention

Östersjön är ett innanhav som omges av nio kuststater, men ingen av dem äger själva havet. Enligt Havsrättskonventionen har varje kuststat suveränitet över ett territorialhav på 12 nautiska mil samt en exklusiv ekonomisk zon (EEZ) på upp till 200 nautiska mil. Utanför dessa zoner gäller internationella vatten – och där har alla länder rätt till fri sjöfart.

Vad det betyder i praktiken: För svenska fiskare och rederier innebär detta att tillgången till fiskevatten regleras av kvoter, medan militär aktivitet och miljöövervakning kräver samarbete mellan alla nio stater.

Djupdata – en detaljerad specifikation

Över Östersjöns olika bassänger och sund varierar djupet kraftigt. Nedan följer en specifikation över de viktigaste djupmätningarna.

Kontrasten mellan de djupa centrala bassängerna och de extremt grunda sunden är slående. Öresund är med sina 7–8 meter en av de grundaste passagerna i världen för ett stort hav – och ändå är det här saltvatten från Nordsjån tränger in, om än i begränsad mängd.

”Östersjöns vågor kan bli över tio meter höga under en storm – det är jämförbart med förhållanden på Nordsjön.”

SMHI (svensk vädermyndighet)

”Östersjön är unikt med sitt bräckta vatten och grunda djup, vilket gör ekosystemet extra känsligt för övergödning och syrebrist.”

Naturskyddsföreningen (svensk miljöorganisation)

”Djupvariationerna i Östersjön skapar en mosaik av livsmiljöer – från grunda sandbottnar till syrefattiga djuphålor.”

HELCOM (mellanstatlig miljöorganisation för Östersjön)

För småbåtsägare och fiskare innebär det grunda djupet att sjögången kan bli överraskande kraftig på öppet vatten, medan det för forskare och miljöorganisationer är en påminnelse om Östersjöns sårbarhet. För alla som vistas vid eller på Östersjön är insikten tydlig: ta hänsyn till de lokala djupförhållandena – det kan vara skillnaden mellan en säker seglats och en riskabel resa.

Vanliga frågor