Dagstidning – Definition, kriterier och historia

Av Patrik Johansson · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.

Senaste artiklar

Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De utkommer vanligtvis flera gånger i veckan, som sexdagarsutgivning eller sjudagarsutgivning.

I Sverige har traditionen rötter i 1600-talet, med cirka 150 dagstidningar idag trots digital konkurrens.

Vad är en dagstidning?

Kriterium	Beskrivning
Periodicitet	Regelbunden utgivning
Aktualitet	Nyhetsfokus
Publicitet	Tillgänglig för alla
Universalitet	Nyheter från hela världen

Sveriges lag kräver minst veckovis utgivning för dagstidningar.
Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
Vanliga begrepp inkluderar sexdagars- och sjudagarsutgivning.
Tidningar med längre intervall kan fortfarande räknas som dagstidningar.
Innehållet strukturerar nyheter och åsikter.
Traditionella format som broadsheet (600 x 380 mm).

Aspekt	Detalj	Källa
Definition Sverige	Minst en gång/vecka	Lag
Internationellt	Ofta två gånger/vecka	Allmänt
Antal i Sverige idag	Cirka 150	Wikipedia
Aftonbladet 2006	416 500 ex vardagar	Wikipedia
Expressen m.fl. 2006	326 000 ex	Wikipedia
Ordet belagt	1780	Wiktionary
Första i Sverige	1645	Wikipedia
Dagligt Allehanda	1776, alla dagar	Wikipedia

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

De fyra huvudkriterierna har präglat dagstidningar sedan 1800-talet. Periodicitet innebär regelbunden utgivning, ofta flera gånger i veckan.

Viktiga begrepp

Sexdagarsutgivning betyder sex dagar i veckan, medan sjudagarsutgivning täcker alla dagar. Även längre intervall kan kvalificera.

Periodicitet och aktualitet

Aktualitet fokuserar på färska nyheter. Publicitet gör innehållet tillgängligt för allmänheten.

Publicitet och universalitet

Universalitet täcker nyheter från hela världen och olika samhällsområden. Format som broadsheet (600 x 380 mm) används traditionellt, ofta ersatt av tabloid.

Hur har svenska dagstidningar utvecklats historiskt?

Dagstidningar kom till Sverige på 1600-talet. Pressen växte på 1800-talet och påverkade demokratiseringen.

Största 2006

Aftonbladet sålde 416 500 exemplar på vardagar, Expressen/GT/Kvällsposten 326 000. Siffror från 2006.

Tidiga exempel

Exempel inkluderar Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Tidslinje för svenska dagstidningar

1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första. Senare Post- och Inrikes Tidningar. Källa.
1700-talet: Antalet ökade.
1776: Dagligt Allehanda, första med daglig utgivning alla dagar. Källa.
1800-talet: Stark tillväxt, påverkan på demokrati.
1863: Göteborgs-Posten grundas.
1864: Dagens Nyheter startar.
1867: Helsingborgs Dagblad.
Idag: Cirka 150 dagstidningar trots TV och internet. Källa.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Etablerad information	Oklart eller äldre data
Definition och fyra kriterier sedan 1800-talet	Aktuella upplagor efter 2006
Svensk lag: Minst en gång/vecka	Exakt antal idag (cirka 150)
Historia från 1645	Internationella variationer i detalj
Etymologi belagd 1780	Nuvarande formatövergångar

Bakgrund till begreppet dagstidning

Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och syftar på regelbunden daglig utgivning. Hyponymer som morgontidning och kvällstidning används. Källa.

”Tidning” kommer från fornsvenska tidhning, som betyder underrättelse eller nyhet. På engelska heter det daily newspaper. Källa.

Äldre siffror

Upplagor som Aftonbladets 416 500 exemplar avser 2006 och kan ha förändrats.

Källor och citat om dagstidningar

Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Innehållet strukturerar information och åsikter, enligt journalisten Per Svensson.

Nationalencyklopedin och Wikipedia ger grundläggande definitioner. Las mer hos Australiainsight.

Sammanfattning av dagstidningars roll

Dagstidningar erbjuder regelbunden nyhetsrapportering med rötter i 1600-talets Sverige. Trots utmaningar kvarstår cirka 150 titlar med fokus på aktualitet och universalitet.

Vad skiljer dagstidning från andra tidningar?

Regelbunden nyhetsförmedling minst veckovis, med fokus på aktualitet och publicitet.

När kom den första svenska dagstidningen?

1645 med Ordinari Post Tijdender.

Vad betyder sexdagarsutgivning?

Utgivning sex dagar i veckan.

Hur många dagstidningar finns i Sverige?

Cirka 150 idag.

Vad är broadsheet?

Traditionellt format 600 x 380 mm.

Varifrån kommer ordet tidning?

Fornsvenska tidhning, underrättelse.