En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige kräver regelbunden utgivning minst ett nummer per vecka. Publikationen kännetecknas av aktualitet och bredd i innehållet.
Enligt svensk lagstiftning måste en dagstidning ha dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, inklusive löpsedel och bilaga. Internationellt sett räknas tidningar med utgivning minst två gånger i veckan som dagstidningar.
Fyra centrala kriterier har gällt sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Även tidningar med längre intervall än dagligen kan klassas som dagstidningar.
Vad är en dagstidning enligt definition och kriterier?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter och aktuella händelser. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och olika samhällsområden. |
- En skrift med dagspresskaraktär och reguljär nyhetsförmedling.
- Allmänpolitisk opinionsbildning ingår ofta.
- Normalt minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel och bilaga.
- Internationellt minst två utgåvor per vecka.
- Tidningar med längre intervall kan fortfarande klassas som dagstidningar.
- Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
- Engelsk översättning: ”daily newspaper”.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Svensk lag | Dagspresskaraktär, minst ett nummer/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
| Kriterier sedan 1800-talet | Periodicitet, aktualitet m.m. | NE |
| Längre intervall | Kan klassas som dagstidning | NE |
| Allmän inriktning | Nyhetsrapportering för allmänheten | Kryssakuten |
| Översättning | Daily newspaper | Cambridge |
| Utgivning | Minst en gång per vecka | Wikipedia |
| Bilagor | Inklusive löpsedel och bilaga | Kryssakuten |
Var kommer ordet dagstidning ifrån?
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och avser tidningar med daglig eller regelbunden utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
Etymologi för ”tidning”
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse, inte tidsperiod. Sveriges äldsta tidning hette Ordinari Post Tijdender från 1645, senare Post- och Inrikes Tidningar.
”Tidender” avsåg postbundna nyheter, inte tidsbundna publikationer.
Koppling till andra termer
”Dagblad” härstammar från latinets ”diurnus” via franskans ”jour”, som betyder daglig.
Wiktionary bekräftar belägg från 1780-talet. Ytterligare bakgrund finns i Språktidningen.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige historiskt?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte under 1700-talet och exploderade från 1800-talets andra hälft, med roll i demokratisering och opinionsbildning.
Viktiga tidningar
Exempel inkluderar Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Sydsvenska Dagbladet. Trots TV och internet behåller svenska dagstidningar höga upplagor internationellt sett.
Aftonbladet: 416 500 exemplar på vardagar (oberoende socialdemokratisk). Expressen/GT/Kvällsposten: 326 000 exemplar (oberoende liberal).
Wikipedia om svenska dagstidningar ger detaljer. Se även Janolof Bengtssons analys.
Historiska milstolpar för dagstidningar i Sverige
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar, tryckt till 2006. Källa
- 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1800-talets andra hälft: Stark tillväxt och roll i demokratisering.
- 2006: Höga upplagor trots medier.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort eller varierande |
|---|---|
| Minst ett nummer per vecka i Sverige | Exakt gräns internationellt varierar |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Upplagor förändras över tid |
| Etymologi från 1780 | Moderna digitala varianter |
| Historia från 1645 | Framtida klassificering |
Vad är bakgrunden och rollen för dagstidningar?
Dagstidningar fungerar som plattform för nyheter, opinionsbildning och samhällsinformation. De har historiskt bidragit till demokratisering genom bred tillgänglighet och aktualitet.
I Sverige utmärker sig pressen med höga upplagor trots konkurrens från andra medier.
Vilka källor ligger till grund för kunskapen om dagstidningar?
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.”
Wikipedia
”Fyra centrala kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.”
Nationalencyklopedin
Vad är huvudpunkterna om dagstidningar?
Dagstidningar kännetecknas av regelbunden nyhetsrapportering, med rötter i 1600-talet och stark svensk tradition. Definitionen betonar periodicitet och aktualitet. För mer globala medierperspektiv, besök Australiainsight.
Svenska dagstidningar
Mediehistoria
Vad krävs för att en publikation ska kallas dagstidning i Sverige?
Minst ett nummer per vecka med dagspresskaraktär, nyhetsförmedling och löpsedel.
Varför heter det ”tidning” och inte tidsperiod?
”Tidning” från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet eller underrättelse.
När kom den första dagliga tidningen i Sverige?
Dagligt Allehanda 1776.
Vilka är de största dagstidningarna enligt 2006-data?
Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000 exemplar.
Hur relaterar ”dagblad” till dagstidning?
Från latin ”diurnus” via franska ”jour”, betyder daglig.
Har digitalisering påverkat dagstidningar?
Svenska tidningar behåller höga upplagor trots TV och internet.
Vad är universalitet i dagstidningssammanhang?
Nyheter från hela världen och olika samhällsområden.